Inlägg 12,5 – Undervisning
10 november
Igår lärde jag barnen i tredje klass att sjunga ”If you’re happy and you know it clap your hands”. Det tog 45 minuter, alla barnen klappade och stampade och nickade och sjöng så det hördes nästan ända till Sverige – eller? Inga problem med fokus, inga problem att skriva ner texten och vi förstod varandra bra. Idag fortsatte jag i samma klass, men nu tillsammans med lärarinnan i engelska och enligt boken. Läxan till idag var en text om moder Teresa. Jag tyckte den var svår för så små barn. Massa konstiga ord som convent och catholic och Macedonian. För att inte tala om Nobel Peace Price! Barnen var inte lika lättfångade av den texten… Jag fick lov att förhöra läxan men det blev inget vidare… eller kanske? Som bekant för somliga vill jag ju gärna att mina patienter/elever ska förstå vad vi pratar om. Jag försökte mig på detta projekt även här. Med enkla frågor försökte jag få veta vad de hade läst om. Det gick inte. Dom kunde inte svara på frågor som jag formulerade själv. Det gick bara när de fick svara mekaniskt efter boken och de frågor som finns i den med givna svar i texten. Dvs. inget eget tankearbete, ingen ansats till läsförståelse, bara utantill-inlärning. Dom begrep helt enkelt inte vad dom läst. Ändå såg jag intresset väckas hos några stycken när jag försökte förklara en del begrepp. Oj, vad jag får tänka om här. Jag kom hit med föreställningen att jag skulle kunna komplettera den ordinarie undervisningen, men det tycks inte finnas utrymme för det. I stället får jag arbeta med att använda den obligatoriska boken och kanske kunna utnyttja den på ett lite annorlunda sätt. Men, men. Det har bara gått några dagar. Allt kan hända. ---- (ett par dagar senare: det var ju det dar med talamod. Nog har jag talamod, men med en ny uppgift brukar det ta ett tag innan jag hittar talamodet. Jag jobbar vidare! :-) )
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar