När jordens alla hav stiger så inget land blir kvar

Santosh berättade för mig vad han och hans vänner fantiserade om när de var små. Tänk när jordens alla hav stiger så högt att alla länder täcks av vatten. Vad gör alla människor då? Människor söker alltid räddning och naturligtvis söker de sig till Mount Everest, jordens högsta berg. Vilken möjlighet för landet Nepal och dess befolkning! Vilken avgift de skulle kunna ta ut av jordens hela befolkning! Vad rika de skulle bli!



lördag 10 oktober 2015

Som Egyptens gräshoppor

8 oktober

Ingrid vaknar efter en toalettfri natt. Hon står på benen! Prisad vare antibiotikan! Emma liftar med Rishi Sir på motorcykel till Lakeside för att fixa med sin och Ingrids trek. Ingrid och jag kontemplerar på vår terass, Macchapucchres snöklädda toppar strålar även idag i strålande sol.

Efter ett antal telefonsamtal hit och dit och lika många besked och beslut så är äntligen damerna i Lakeside på väg mot oss och skolan i en stor bil.

Sedan vi kom har det varit bensin- och gasransonering pga Indiens gränsblockad. I stort sett all import sker därifrån. Det gör att alla transporter stiger rejält i pris och många taxibilar står stilla. Bensinköerna är kilometerlånga, en chaufför vi åkte med berättade att han stått i kö åtta timmar för att fylla tanken med en tredagarsranson för sin taxi. Indiens blockad beror på att Nepals nytillkomna konstitution författades utan att storebror Indien tillfrågades. Striderna i Nepals södra trakter gränsande till Indien har också med detta att göra. Kort sagt, nepaleserna är inte särskilt förtjusta i Indien, och sätter sin tilltro till framtida samarbete med Kina. Det lilla landet Nepal, som alltid varit självständigt, ligger instängt mellan de båda jättarna. Ett komplicerat politiskt läge för ett land som lider av sviterna efter jordbävningen och vars regering inte kan kallas stabil.

Det var en fantastisk känsla att sitta vid vägkanten vid Yamdi där vi bor och vänta på Marianne, Monica, Gunilla, Katarina, Mia, Gunvor och Lisa. Att vi alla träffas här, i ”mitt” Nepal, sist sågs vi på restaurang Himalaya hemma i Götet. Världen är så stor så stor, och ändå så liten! Alla ser ut att må bra! Precis som vi själva uttryckt det, efter ett par dagar i Nepal känner de som om de varit här en vecka. Det är så intensivt, alla möten, alla ljud, alla dofter, alla färger, alla intryck... Snow View English Boarding School i byn Hemja är platsen där mitt liv i Nepal började. Idag besöker vi alla skolan tillsammans och Bishnu berättar och visar omkring. Dagen fortsätter med tyginköp och skräddarbesök, jösses vad försäljarna måste varit lyckliga över alla dessa vita kvinnor som handlade och handlade!


Inga kommentarer: