29 november
Lördag. Ledig. Tar bussen till Lakeside i Pokhara. Jag har inte sett någon vit människa på en månad. Blir nästan lite förvirrad av miljöbytet. Det är stor skillnad att vistas vid Lakeside där allt är tillrättalagt för turister mot att vara där jag bor och arbetar. Trots att avståndet bara är en halvtimme med bussen. Här finns det massor med vita jättekvinnor och jättemän. En del är till och med vitare och fetare än jag. Det händer ibland när jag åker buss att någon intresserat börjar prata. Rakt på. Var är du ifrån, var bor du, vad gör du. Vid ett par tillfällen har jag också fått höra ”you are so fat”. Då gäller det att ordna anletsdragen. Hmm. Undrar vad jag skulle sagt om någon på spårvagnen hemma hade sagt så. Här jag har förstått att det inte är en förolämpning utan tvärtom. Så jag ler och nickar. Det är lika bra att hålla med. Gott hull tyder på hälsa! Så jag passar på att njuta medan jag är här! Tids nog kommer europeiska hälsovärderingar! J
Jag tillbringar dagen med att vandra fram och tillbaka, hit och dit, bara titta, just looking, her daichu. Investerar i en dubbel fleecejacka och ett par byxor. Det går loss på en dryg hundralapp efter prutning. Slår mig lös och äter spagetti med svamp och ost på Bella Napoli, Kjelles favoritställe. På vägen ser jag en bröllopsfest, det är många bröllop nu. Diset lägger sig över sjön och det är lite kyligt idag. Efter flera timmars flanerande tar jag bussen hem. Träffar didi hos en vän i ett salustånd. Handlar lite nödvändiga utsmyckningar en gift kvinna i Nepal ska ha. Halsband och armband. Det känns rätt bra att vara tillbaka i Simpani.
Igår var jag med didi i det buddhistiska klostret här intill. En stor lama var på besök. Massor med gurungs och magars var där och lät sig välsignas eller vad det kan kallas av laman. Pengarna fladdrade. Vi gick runt rummet och la en sedel på flera ställen för att få lite vatten på håret, en skvätt mjölk att dricka, lite vatten, en mandelkula. Laman höll mig över huvudet och läste något mycket fort. Många stod i tur. Alla var glada. Musik och dans till intressanta blåsinstrument, kolla bilderna! Här fanns några riktigt fattiga barn, smutsiga och lite såriga. Impetigo är vanligt. Först tittade de lite förskräckt på mig. I turistkvarteren springer barnen efter en ibland och vill ha fem rupies eller godis. Det är ingen som gör här. Kameran gör dem lyckliga. Att se sig själv på bild framkallar stora skratt.
Min spenderardag inkluderar inköp av dyr importerad choklad. En hel Toblerone. Den ska jag festa på ikväll, efter min puneer med spenat och ris. Hoppas det kommer en bra film och att det inte blir strömavbrott.
1 december
Det blev strömavbrott. Men jag åt en Toblerone ändå. Nu sitter jag här i min säng, nyduschad och fräsch som en nyponros. Datorn går på batteri och min bästa investering innan avfärden, en boklampa, lyser upp tangentbordet. Det är strömavbrott även idag. Att duscha i levande ljus har fått en helt ny dimension. Det har ingenting av romantikens skimmer över sig, det är en ren praktikalitet. Men det är rätt mysigt! Jag är tacksam att solen ännu skiner om dagarna, det garanter mig varmvatten till duschen. Utan sol ingen värme.
Lördag. Ledig. Tar bussen till Lakeside i Pokhara. Jag har inte sett någon vit människa på en månad. Blir nästan lite förvirrad av miljöbytet. Det är stor skillnad att vistas vid Lakeside där allt är tillrättalagt för turister mot att vara där jag bor och arbetar. Trots att avståndet bara är en halvtimme med bussen. Här finns det massor med vita jättekvinnor och jättemän. En del är till och med vitare och fetare än jag. Det händer ibland när jag åker buss att någon intresserat börjar prata. Rakt på. Var är du ifrån, var bor du, vad gör du. Vid ett par tillfällen har jag också fått höra ”you are so fat”. Då gäller det att ordna anletsdragen. Hmm. Undrar vad jag skulle sagt om någon på spårvagnen hemma hade sagt så. Här jag har förstått att det inte är en förolämpning utan tvärtom. Så jag ler och nickar. Det är lika bra att hålla med. Gott hull tyder på hälsa! Så jag passar på att njuta medan jag är här! Tids nog kommer europeiska hälsovärderingar! J
Jag tillbringar dagen med att vandra fram och tillbaka, hit och dit, bara titta, just looking, her daichu. Investerar i en dubbel fleecejacka och ett par byxor. Det går loss på en dryg hundralapp efter prutning. Slår mig lös och äter spagetti med svamp och ost på Bella Napoli, Kjelles favoritställe. På vägen ser jag en bröllopsfest, det är många bröllop nu. Diset lägger sig över sjön och det är lite kyligt idag. Efter flera timmars flanerande tar jag bussen hem. Träffar didi hos en vän i ett salustånd. Handlar lite nödvändiga utsmyckningar en gift kvinna i Nepal ska ha. Halsband och armband. Det känns rätt bra att vara tillbaka i Simpani.
Igår var jag med didi i det buddhistiska klostret här intill. En stor lama var på besök. Massor med gurungs och magars var där och lät sig välsignas eller vad det kan kallas av laman. Pengarna fladdrade. Vi gick runt rummet och la en sedel på flera ställen för att få lite vatten på håret, en skvätt mjölk att dricka, lite vatten, en mandelkula. Laman höll mig över huvudet och läste något mycket fort. Många stod i tur. Alla var glada. Musik och dans till intressanta blåsinstrument, kolla bilderna! Här fanns några riktigt fattiga barn, smutsiga och lite såriga. Impetigo är vanligt. Först tittade de lite förskräckt på mig. I turistkvarteren springer barnen efter en ibland och vill ha fem rupies eller godis. Det är ingen som gör här. Kameran gör dem lyckliga. Att se sig själv på bild framkallar stora skratt.
Min spenderardag inkluderar inköp av dyr importerad choklad. En hel Toblerone. Den ska jag festa på ikväll, efter min puneer med spenat och ris. Hoppas det kommer en bra film och att det inte blir strömavbrott.
1 december
Det blev strömavbrott. Men jag åt en Toblerone ändå. Nu sitter jag här i min säng, nyduschad och fräsch som en nyponros. Datorn går på batteri och min bästa investering innan avfärden, en boklampa, lyser upp tangentbordet. Det är strömavbrott även idag. Att duscha i levande ljus har fått en helt ny dimension. Det har ingenting av romantikens skimmer över sig, det är en ren praktikalitet. Men det är rätt mysigt! Jag är tacksam att solen ännu skiner om dagarna, det garanter mig varmvatten till duschen. Utan sol ingen värme.
1 kommentar:
I just wrote a recommendation about this Independent trekking Mr Sanjib which was the one i chose to do Everest Base Camp and Gokyo, I went to Nepal in Feb-March 2014 and I would totally recommend them. Check it out and read below what i also wrote about them. Enjoy yur time in Nepal :) http://www.nepalguideinfo.com sanjib-adhikari@hotmail.com I did Everest Base camp and Gokyo with the Independent trekking guide Mr. Sanjib and after such a nice trek I can only recommend the service that Sanjib and his team provided it. Experienced guide, a clear itinerary with lots of room for your own personal pace, a personalized approach: you go to him as a client and you leave as a friend. All this and more make the service of this trek, out of the rest. Prices are very good and the quality of all the services, were excellent. We got only great rooms and they always make sure, we have a nice view from our room (probably this is not always possible, but I like that Sanjib and Raj. were taking time in such a details to make his clients happy) He also advise you in all the matters of the trek and more importantly he was very clear about what you get. Many companies will promise you all kind of things even if they know is not possible (flying to Lukla for example is one of them or how many days you can reach certain altitude being safe from AMS) There’s a lot of companies in Kathmandu and I know how difficult and overwhelming the search for the right one can be, but if you’re reading this and looking for a person who can make your treks in Nepal smooth and a very enjoyable experience… go to Sanjib and he’ll handle the rest ☺ Thanks a lot Sanjib, for organizing my trek in Nepal and if I come back someday I definitely know where to go for treks!!
Skicka en kommentar