När jordens alla hav stiger så inget land blir kvar

Santosh berättade för mig vad han och hans vänner fantiserade om när de var små. Tänk när jordens alla hav stiger så högt att alla länder täcks av vatten. Vad gör alla människor då? Människor söker alltid räddning och naturligtvis söker de sig till Mount Everest, jordens högsta berg. Vilken möjlighet för landet Nepal och dess befolkning! Vilken avgift de skulle kunna ta ut av jordens hela befolkning! Vad rika de skulle bli!



måndag 17 november 2008

Lifeport's stipendium






14 november

Fredag. Sista skoldagen på veckan. Veckans fredagsprogram består av att kunna argumentera för sin ståndpunkt i ett givet ämne. Ämnet för dagen: Är naturen eller människan starkast? Ett antal elever har fått förbereda sig och får fem minuter att övertyga. Varje inlägg bedöms av en lärarjury. Eleverna imponerar på mig genom att lyckas hålla svadan igång under alla sina fem minuter. Men vad säger dom? Jag begriper inte ett dugg, idag pratas det nepali. Det blir väldigt varmt i middagssolen, det blir långt, och alla blir lite trötta och pratiga. Synd om dem som förberett sig. Nåväl, det är ju fredag!!!

I köket har skolans didi och Bishnu förberett en festmåltid. Kycklinggryta, ”slaget ris” och nötter. Lite potatisgryta. På borden dukas det med Sprite och engångstallrikar. Tio barn är inbjudna tillsammans med Indra sir, rektorn, och skolans grundare, Bishnu mme och Jagat sir. I min väska har jag tio diplom som jag försiktigt burit med från Sverige tillsammans med en mindre förmögenhet i dollar. Ett par veckor innan jag åkte från Sverige kom ett mail från Gabor Kovacs. Mannen bakom Sancho i Sverige. Under ett kort och intensivt möte på bokmässan anförtrodde han mig pengar och diplom att överlämna här på skolan. Gabor har valt att låta fem kronor för varje såld flaska Sancho gå till barnen i Nepal. Därför står jag nu här, på uppdrag av Gabor, med tio högtidliga barn framför mig. Vi är mätta och belåtna. Tack vare Sancho-pengarna kan de här barnen få fortsätta i skolan ett år till, trots att föräldrarna inte har råd att betala. En av mina favoriter, Sushil, ett av barnen som bor på skolan, dansar och sjunger. T.o.m. Jagat sir tar ton och sjunger när Sushil fortsätter dansa. Jag kommer inte undan, det måste sjungas på svenska också. Vad gör man då när man heter Ellinor? Det blir Taube, förstås!


Glom inte planera julklapparna i god tid!!! :-)

Inga kommentarer: