Jag skriver varje inlagg hemma pa min laptop. Sedan sparar jag ner text och bilder pa ett USB-minne. Ibland glommer man saker. som t.ex att spara texten. Den sista handlar om upplevelser pa ett litet sjukhus i Pokhara, kanske vander den sig mest till kollegor. Intressant.
Just nu oser regnet ner. Idag har varit en skon och varm dag. Rokelsen doftar fran det lilla bordet har pa internetkaf'et, bredvid star en sliten Buddha och ler. Pa vaggarna ar det fullt med fotbollstrojor, flaggor och affischer. Mest fran engelska klubbar. Annars ar kricket en popular sport har.
For att ni ska fa nagot vackert att titta pa sa kommer bilder fran mitt tak under soluppgangen. Duger eller?
Hur gar det med julklappsplaneringen? Det tycks som om det ar lite oklart runt hur pengar ska kunna na mig, se inlagget om julklappstips. Dar hittar ni min emailadress, skriver ni till den far ni mitt kontonummer!!
4 kommentarer:
Ah, jag langtar redan tillbaka till Nepal. Mycket. Har varit bajssjuk nu och ska snart aka buss. Nervos. Hoppas att folk far tummen ur roven och skickar pengar till dig snart. Markligt att Christian och jag som ar pa resande fot med sporadisk tillgang till internet kan vara forst. Skamligt. Kom igen folk! Puss pa dig mamma, ta hand om dig sjalv och din fantastiska omgivning...
Puss pa dig men alskade dotter. Ja,ni var forst, men hemma i Sverige tror jag att man samlar pa hog. Jag har mina kontakter via email...Idag har jag hamtat kopia pa dig och vaverskan, valdigt snyggt. Jag har det fortfarande bra, didi och Bishnu fragar efter dig med jamna mellanrum. Jag rapporterar!
Nähä, först men inte sist.. insamling pågår på Sahlgrenska. Hoppas att det blir mycket och kommer till barnens glädje.
Vi har det bra. Jag har lite semester så här inför decemberstressen och har hunnit läsa mer av din blogg+ tid att reflektera lite. Hoppas du har det bra. Gåvan av att känna att tiden gåt långsamt har du redan. Kram Susanne Tivander
Susanne, tiden gar langsamt, men ack sa fort ocksa. Men jag har mycket tid att tanka, ar ensam i stort sett varje kvall och ett par timmar varje morgon. Jag lider inte ett dugg! Ibland lite ensamt, men det ar sa intensivt att vara tillsammans har att jag behover egen tid. Var radd om dig och ha det gott! (Det var din mammas glasogen)
Skicka en kommentar